LIAHS DOPDAG 2010-09-26

2010-09-30 @ 09:53:32

Ibland säger bilder mer än ord, så idag väljer jag att bjuda in er till mitt barnbarn LIAH Fanny Nannas dop som var nu i helgen som gått. Jag vill också gärna dela med mig av den dikt jag skrev till henne i kortet hon fick och även visa vad vi gav henne i present , men det gör jag i ett separat inlägg under "Egna dikter", så håll utkik.

Permalink Allmänt Kommentarer (3) Trackbacks ()

NATURENS SKÖNHET

2010-09-22 @ 23:59:51

NATURENS SKÖNHET

Solens strålar värmer mitt hjärta genom trädens gulnande löv.

Havet bjuder in mig till sin glittrande famn.

Vågor kluckar som ljuv musik i mina öron.

Höstens vindar blåser kärleksfullt i mina kinder.

Så underbart vaggar naturens skönhet min själ till ro.

Så härligt sprider den sina magiska krafter genom alla dess dofter.

Så ljuvligt får den mitt hjärta att bubbla av lycka och växa i vörnadsfull kärlek.

Permalink Egna dikter Kommentarer (4) Trackbacks ()

FÖRGYLLD VARDAG

2010-09-20 @ 16:42:57

Tänk att en helt vanlig vardag som genom ett trollslag kan förvandlas till bubblande skratt och sprudlande lycka. När man sätter ihop mig och min allra käraste vän med våra goa mammor så uppstår ljuv musik vill jag lova.

I torsdags var det alltså dags igen för oss att busa loss, men innan dess skulle det planeras vad som skulle ätas och sedan behövde det handlas och förstås tillagas med.Även det var ett nöje eftersom jag och Anki gjorde alla förberedelser tillsammans. Vi tog oss, som grädde på moset, också tid för en fika på Willys andra våning. En smarrig räkmacka slank lätt ner med några koppar kaffe.

Efter en lite sväng hem-om mig , så landade jag i Ankis kök och körde igång med pajskalen medan hon ruschade på med slut-städandet. Snart stod båda mäster-kockarna i köket med vinglaset i ena näven och med den andra rörandes i stekpannan eller vispandes i plastskålar. Två riktigt vackra och goda skapelser blev det. En med skaldjur och en med kantareller, spenat och västebotten-ost. Nä, nu ljuger jag. Det blev faktiskt 3 pajer med plommon-pajen som vi skulle ha till efterrätt.

När väl mammorna dök upp blev det champange med lite snacks därtill.Efter det följde, förutom mat och dryck, både Buzz och Sing-star.

Inte undra på att vi kom upp i ånga så till den milda grad att vi tog klivet utan för dörren och upp en trappa för att bjuda in en manlig granne. Alla blev mäkta förvånade när grannen en stund efter det att lappen lagts i hans brevlåda plötsligt ringde på Ankis dörr och med ett glatt leende slog sig ner i soffan hos oss damer. Han visade sig vara en riktigt trevlig prick och förgyllde vår kväll till topp-nivå. Han skulle bara stanna en stund sa han för han skulle upp tidigt. Tydligen hade han svårt att slita sig (han med "fniss") för klockan var i alla fall en bra bit efter midnatt när han lämnade oss.

Mammorna lullade hem strax efter det att grannen gått och kvar blev jag och Anki med alla underbara känslor och härliga minnen. Det blev en del eftersnack innan jag drog mig hemmåt för att krypa ner i min säng med ett stort leende på läpparna. Å vet ni vad, det där leendet består, trots den satans värken jag fått efter en tandoperation i förra veckan!

Våra härliga mammor.

Ankis son med flickvän, som sällskapade oss vid maten och utmanade oss i Buzz och Singstar.

Permalink Allmänt Kommentarer (3) Trackbacks ()

EN OSKRIVEN LAG

2010-09-08 @ 19:27:54

En oskriven lag

Vänskap och kärlek på villkorlig dom är frihetsberövande av själ och hjärta.

Fullt lagligt är det dock att fritt följa den egna inre sanningen.

Högst sannolikt träder den lagliga rätten till villkorslös kärlek och vänskap då i kraft.

Permalink Egna dikter Kommentarer (3) Trackbacks ()

HENRIK 50 ÅR

2010-09-05 @ 20:21:37

Är det inte det ena, så är det det andra. Nu när det känns rätt okej i själ och hjärta,så har jag istället drabbats av halsont, snuva, hosta och förmodligen även feber.

Inte hjälper det att gnälla heller, så därför väljer jag att se det från den goda sidan. Jag höll mig i alla fall frisk till min sista in-planerade arbetsdag och över makens 50-årsdag.

Apropå 50-års-dagen, så är det faktiskt den jag har för avsikt att skriva om här idag. Att tänka tillbaka på den i ord och bild kanske dessutom kan få mig att glömma bort sjukdoms-eländet ett stund.

Jo, som sagt, min man Henrik fyllde 50 år i torsdags. Jag trodde dock inte att han skulle fira det något nämnvärt, eftersom vi ska fira med en Thailandsresa i oktober. Ganska hastigt och lustigt bestämde han sig dock för ett öppet hus, på både gott och ont. Jag kände mig till en början en aning stressad över hans beslut. Det krävs ju en del planering och organisering, framförallt när han tänkte fira på självaste födelsedagen, alltså mitt i veckan.

Med en förstående och hjälpsam mamma tilllsammans med att maken till sist fick eld i baken så flöt dock förberedelserna på bra.

På den stora dagen kom folk i strida strömmar ända från start klockan två till fram emot halv-tio på kvällen ung. De avlöste varandra så det hela tiden var lagom med folk att kunna ta hand om och vara social med. För egen del fanns det dock inte så mycket tid att sitta ner. Jag skötte markservicen tillsammans med svärmor och var ständigt på språng för att fylla på mat och dryck, samt diska och hålla undan.

Jag är i alla fall tacksam att allt flöt på så fint och att vår insats gjorde det möjligt för Henrik att få en avslappnad och njutbar dag. Både Henrik själv och jag som fru är överväldigade över mängden gratulanter, de otroliga presenterna och blomsterhavet samt ett mycket vackert, berörande tal som hölls. Det är inte utan att man i sådana stunder känner en viss stolthet över sin man, kan jag säga.

Å nu är det eran tur att få känna på stämningen för nu bjuder jag på lite bilder som avslut.