SKULD,SKAM OCH SMÄRTA

Kände instinktivt ett behov av att skriva av mig här samtidigt som jag inte vet hur alla tankar och känslor ska bli till ord. I själva verket försöker jag nog bara springa ifrån olustkänslan som gnager inom mig idag. Så fånigt av mig.
Borde våga möta det som ligger bakom, för det är väl psyket som spelar mig ett spratt igen kan jag tro.
Jag som har så mycket att glädjas åt i livet. Stundtals är det bara så svårt att se det för alla molnen.
Värst är all sjukdom och död som ploppar upp som läskiga varbölderna över allt bland vänner och bekanta. Sånt tynger och gör ont i en redan omtumlad berg-o-dalbane-själ. Att i en sådan grym värld ens yttra sina förhållandevis skit-beskymmer känns minst sagt ego-trippat. Än värre är att jag, som egentligen är en människa som bryr mig om och normalt brukar engagera mig framförallt när någon har det svårt, inte längre förmår vara den jag vill vara. Det gör också ont, men mest får det mig att känna skuld. Inga kul känslor att brottas med. Skuld, skam och smärta. Inte undra på att ångesten gör sig påmind ibland.
Vore jag ett uns förnuftig så går jag nu tillbaka i det jag just har skrivit ochfinner där svaret på hur jag ska ta mig ur det här tillståndet. Jag vet ju någonstans att det bara är mina livs-scheman och tankar som spelar mig ett spratt. Inte sjutton ska de få övertaget om mig! Kanske "bråkar de" med mig för att jag inte givit min själ vad den behöver på länge. Om jag skulle unna mig en härlig meditationsstund till vacker musik, levande ljus och rökelsedoft.Mmmm, så får det bli innan nattens timmar tar vid.

Permalink Känslor Kommentarer (5) Trackbacks ()

DU

DU
Du ser mig utan att jag behöver göra mig synlig.
Du hör mina outtalade och knappt märkbara ord.
Du känner in mig och berör mig med alla dina sinnen.
Jag förundras över hur enkelt och självklart allt ter sig för dig.
Jag förtrollas av den vördnadsfulla kärlek du lockat mitt hjärta att växa utav.
Jag förskönas av ljuset och värmen du fört in i min frusna själ.
Så som svallande vågor skölja tårar av glädje då du likt magi berör mitt innersta väsen.
Så som en ovärderlig gåva berikas mitt liv av njutbarheten i att älska och att älskas utav dig.
DU
Du ser mig utan att jag behöver göra mig synlig.
Du hör mina outtalade och knappt märkbara ord.
Du känner in mig och berör mig med alla dina sinnen.
Jag förundras över hur enkelt och självklart allt ter sig för dig.
Jag förtrollas av den vördnadsfulla kärlek du lockat mitt hjärta att växa utav.
Jag förskönas av ljuset och värmen du fört in i min frusna själ.
Så som svallande vågor skölja tårar av glädje då du likt magi berör mitt innersta väsen.
Så som en ovärderlig gåva berikas mitt liv av njutbarheten i att älska och att älskas utav dig.


Permalink Egna dikter Kommentarer (5) Trackbacks ()